Svarta fläckar på händerna

Idag har varit en riktig fixardag. Jag inledde med en stund i soffan där jag trodde att jag skulle få lyssna till min sambos snarkningar i lugn och ro, men icke! För första gången i världshistorien hann jag bara landa i soffan så spjärnade M upp och fick för sig att det var dax att städa köket. Jag satt kvar i soffan och mornade mig lite till innan det var dax för frukost.
Mitt i debatten om homosexuella höns som adopterar kycklingar så knackade det på dörren och min syster klev in med en stor tallrik snoddas på! Smaskens, ett av mina favoritbakverk.
Efter lite kaffe och kaka knatade jag så ut i stallet och målade gallren som sattes för boxfönstren igår. Det blev riktigt snyggt och tur var väl det för det var inte speciellt snyggt innan. Mina händer är nu fulla i svarta fläckar, tur att jag inte ska ställa upp som handmodell! 
Det var riktigt skönt att grejja i stallet och göra fint så jag fortsatte med att ta bort kogrindrana som suttit kvar i stallgången. Nu är det bara sax att köpa lagerhyllor till alla tusentals hästsaker som ligger kastade överallt i brist på förvaringsutrymmen! Det är täcken och borstar och plåtter och pryttlar. Det ska bli så skönt med hyllorna! Jag riktigt längtar!
Ska strax till M´s syster M och fika, hon har nämligen fyllt hela (censur) år och det ska inte firas med dunder och brak vad det verkar. Men lite kaffe och tåra skulle vi nog kunna få i alla fall!
Vänta, jag måste ju berätta om vad som hände igår. Då var S & M här på besök men det var inte vilket besök som helst. Dom hade med sig klyftpotatis, lövbiff, sallad och två sorters såser. Sen lagade de mat till mig, M och sig själva. Det var verkligen hur gott som helst och jag åt på tok för mycket!
Efter maten kollade vi på avatar och knökade ner ostbågar och pepparchips. Hur är det möjligt? Först vräker man sig massa god mat och blir tokmätt men det finns trots allt rum kvar för snacks? Tur att jag inte är med i Seven med Brad Pitt då skulle jag bli mördad för frosseri!
Nu ska vi som sagt snart trycka tårta, inte fy skam efter så hårt arbete i stallet!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0